Patientens rätt att spärra journaluppgifter

Patientdatalagen ger patienter rätt att motsätta sig att deras journaluppgifter görs tillgängliga för personal på en annan vårdenhet eller inom en annan vårdprocess hos samma vårdgivare, även om den personalen normalt sett skulle ha behörighet. Den här sidan förklarar hur en sådan spärr fungerar och vad menprövning innebär när frågan om att häva en spärr uppstår.

Snabbt: vad du behöver veta

Rätten att spärra: En patient kan begära att uppgifter inte ska vara elektroniskt tillgängliga för andra vårdenheter eller vårdprocesser hos samma vårdgivare.
Omedelbar effekt: När patienten motsätter sig åtkomst ska uppgifterna spärras utan dröjsmål.
Spärren syns, innehållet döljs: Systemet får visa att det finns spärrad information hos en annan enhet, men inte innehållet i den, förrän spärren eventuellt hävs.
Hävning kräver samtycke eller nödvändighet: En spärr kan hävas om patienten samtycker, eller om samtycke inte går att inhämta men uppgiften bedöms ha betydelse för vård som patienten oundgängligen behöver.
Menprövning: Bedömningen av om en spärr ska hävas utan samtycke, eller om uppgifter ska lämnas ut i andra sammanhang, kallas menprövning.

Vad är en spärr i praktiken?

En patient kan ha flera vårdkontakter hos samma vårdgivare, till exempel hos olika mottagningar eller inom olika verksamhetsgrenar. Utan en spärr skulle personal inom hela vårdgivarens organisation kunna nå journalen elektroniskt, så länge de har ett vårdrelaterat behov. En spärr begränsar detta genom att blockera åtkomst för enheter eller processer som patienten aktivt har motsatt sig, medan den behandlande enheten fortfarande har full åtkomst.

Vad är menprövning?

Menprövning är den bedömning som görs av om ett utlämnande eller en åtkomst till spärrade uppgifter kan antas medföra men, det vill säga skada eller men för patienten, ställt mot behovet av informationen för vården. I samband med en spärr blir menprövningen aktuell när någon vill häva spärren utan att patienten har lämnat sitt samtycke: uppgiften får då endast göras tillgänglig om den bedöms ha betydelse för vård som patienten oundgängligen behöver, och beslutet ska kunna motiveras och dokumenteras.

Menprövning är inte en engångsbedömning utan en återkommande avvägning som görs varje gång frågan om hävning eller utlämnande av spärrad information uppstår, av den som är ansvarig för beslutet inom verksamheten.

Vad ett journalsystem behöver stödja

Spärrfunktion per enhet eller process: Möjlighet att spärra uppgifter mot specifika delar av verksamheten, inte bara på eller av för hela journalen.
Omedelbar verkan: En begärd spärr ska börja gälla direkt, utan manuellt mellansteg som fördröjer skyddet.
Synlighet utan innehåll: Andra enheter ska kunna se att spärrad information finns, utan att kunna läsa den, så att vården ändå vet att viktig information kan saknas i bilden.
Loggning av hävning: Om en spärr hävs, med eller utan samtycke, ska det framgå av åtkomstloggen vem som fattade beslutet och när.

Relaterat

Läs mer om PDL i praktiken, om hur nödöppning förhåller sig till spärrad information i en akut situation, och om journalföringskraven i övrigt.